Vissa dagar är man så på och ber och lovsjunger och studerar Helig Skrift och lovprisar. Man har lust att springa ut som en galning och vråla halleluja och dansa och ha sig inför Gud, hur sjukt det än verkar i världens ögon. Vissa dagar är man bara så nära Gud det går att vara.

Vissa dagar går man bara i någon sorts bubbla och önskade att man orkade be, orkade lovsjunga, orkade studera Skriften, orkade lovprisa, orkade leva radikalt heligt rent och fullkomligt, men ut ur ens mun och inre människa kommer det bara suckar....................................

Det fina med Gud är att Han lyssnar inte bara på en när man är på och het utan även när man inte orkar, lika mycket som Han hör dina passionerade böner, lika mycket hör Han dina suckar och gensvarar. Han är alltid där även om det inte känns så, hur det än ser ut i ens liv eller i världen, vad människor än utsätter en för, är Han alltid där, med lika stor kärlek hela tiden.

Det finns en berättelse som heter "Fotspår i sanden". Jag kan den inte i detalj men det var en man som undrade, när han efter han dött satt tillsammans med Jesus och gick igenom sitt liv, varför det var spår av två fotpar under de bra perioderna i hans liv och bara ett i de dåliga. Han ifrågasatte Jesus och sade till Honom att: "Du lovade att vara med hela tiden varför gick jag ensam under de svåra perioderna av mitt liv???" Jesus svarade då att under de bra perioderna under mannens liv gick Han bredvid honom och under de svåra perioderna bar Jesus mannen i famnen. Så det ensamma fotspåret i sanden var Jesu fotspår. Jag bara älskar den berättelsen och jag vet att jag aldrig är ensam, någonsin, hur mitt liv än ser ut.

Funderar mycket på vilken församling jag ska gå med i så jag undersöker minst två: Frälsningsarmen och LivetsOrd. Frälsningsarmen är lugnt och sansat, rätt lika t ex pingstkyrkan, i alla fall enligt mina egna uppfattningar, men jag kan ju ha fel också. Jag har haft viss kontakt eller stor kontakt med frälsis hela mitt liv, en av mina närmaste släktingar var medlem där, vilket gjorde att jag var oerhört mycket där, så man kan väl säga att det egentligen är min hemförsamling även fast jag aldrig var medlem där. Det är där jag känner mig trygg.

Livets Ord däremot är rock´n´roll, radikalt och hett, det är även lugnt och sansat och jag trivs oftast där, men ibland vill jag verkligen ha sakralt och lugnt, men det är verkligen så att LivetsOrd som drar mest. Där är verkligen inget ljumt utan det är till 100% som gäller. Vilket jag gillar som sagt................................. Men jag gillar som sagt också sakralt, katolskt, men när det gäller det katolska har jag problem att man går genom jungfru Maria för att liksom nå Gud, känns det som, även om jag har hört att man ber henne om förbön, men det är ju Jesus som talar för oss inför Fadern............................................

..... Svååååååååååååååååååååååååååårt.

Jag vet ju liksom vad som drar och vad jag längtar efter, men jag vet också vart jag är trygg................................ eller snarare, jag är trygg på båda ställena. Frälsningsarmen är en trygghet för att jag har gått dit hela mitt liv i princip och på LivetsOrd känner jag mig också trygg men på ett annat sätt fast på samma sätt. Rörigt jag vet   men då skulle ni se inuti min hjärna, dääääääär är det rörigt  Tur att det inte är lika rörigt hemma   Nå, jag är trygg på LO och FA för att Gud finns där, eller hur man nu ska uttrycka sig, och för att medlemmarna är kärleksfulla. Men det som är FA + grej är att det är något som varit i mitt liv som sagt sedan jag var liten. LO:s + grej är att min rock´n´rollradikala själ och ande dras ditåt pga att de är radikala och passionerade i sin kärleksgärning inför Gud...............................................

................ Som sagt: inte lätt att välja............................... Undrar om man egentligen måste välja??????????

Ett är ju:

Jag blev som jag blev när jag inte blev som jag skulle

Ett annat:

Bara döda fiskar flyter med strömmen

Ett till:

Älska din nästa som dig själv

Ett annat bra:

Behandla din nästa som du själv vill bli behandlad

Och så ett till:

Du kan inte förändra andra men du kan förändra dig själv

Ett till:

Du är värdefull

Ännu ett:

Fullt ös medvetslös

Ordet ger oss den kraft

sån som vi aldrig nånsin

haft

Inte ens när vi är nere

ger den kraften

vika

berg eller dal

den är alltid

lika

Oavsett vart vi är

i livet

så är Guds kärlek oss

alltid givet

Fyller varje vrå

i vårt innersta

rum

för den kärlek Gud ger

är aldrig stum

Den lyser vår väg till det

liv som är evigt

Till det eviga livet i Hans

helga boning

där vi då till sist når 

försoning

Når Hans hjärta

och blir fria från

all vidrighet och

smärta

Och vi av glädje

får lovprisa den

underbare Gud

som älskar oss-

Jesu brud